SKOLFS 2010:37
Utkom från trycket den 28 oktober 2010
Förordning
om läroplan
för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet;
utfärdad
den 7 oktober 2010.
(Senaste
ändring SKOLFS 2011:8)
Regeringen
föreskriver följande.
1 § Den
läroplan som framgår av bilagan till denna förordning ska gälla för
grundskolan.
Den
ska i tillämpliga delar gälla för förskoleklassen och fritidshemmet.
2 § Det
som sägs i läroplanen om lärare ska också gälla förskollärare och
fritidspedagoger
som
undervisar inom de verksamheter som läroplanen gäller för.
3 § Kursplanerna
i läroplanen kompletteras av kunskapskrav.
Statens
skolverk får meddela föreskrifter om kunskapskrav.
____________________
1.
Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS).
2.
Förordningen träder i kraft den 1 februari 2011 i fråga om 3 § och i övrigt den
1 juli
2011.
3.
Genom förordningen upphävs
a)
förordningen (SKOLFS 1994:1) om läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen
och fritidshemmet,
b)
förordningen (SKOLFS 2000:135) om kursplaner för grundskolan.
4.
De upphävda förordningarna ska fortsätta att gälla för elever i årskurs 9 i
grundskolan
under
läsåret 2011/12.
På
regeringens vägnar
JAN
BJÖRKLUND
Annika
Hellewell
(Utbildningsdepartementet)
Bilaga
1
Skolans värdegrund och uppdrag
Grundläggande
värden
Skolväsendet
vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen
inom
skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och
värden. Den
ska
främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.
Utbildningen ska
förmedla
och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
demokratiska
värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom
skolan
ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår
gemensamma
miljö.
Människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet
mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som
skolan
ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av
kristen
tradition
och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla,
generositet,
tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara
icke-konfessionell.
Skolans
uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom
kunna
delta
i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.
Förståelse
och medmänsklighet
Skolan
ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om
den
enskildes
välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan
utsättas
för
diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning,
könsöverskridande
identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning
eller
för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas.
Främlingsfientlighet
och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva
insatser.
Det
svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över
nationsgränserna
ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden
som
ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det
gemensamma
kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med
förmågan
att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en
social och
kulturell
mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga
hos
alla
som arbetar där.
Saklighet
och allsidighet
Skolan
ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska
framhålla
betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana.
Undervisningen
ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna
skicka
sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade
till förmån
för
den ena eller andra åskådningen.
Alla
som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och
i
denna
läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.
En
likvärdig utbildning
Undervisningen
ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja
elevernas
fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund,
tidigare
erfarenheter, språk och kunskaper.
Skollagen
föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska
vara
likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges
genom
de
nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska
utformas på
samma
sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till
elevernas
olika
förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har
ett
särskilt
ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för
utbildningen.
Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.
Skolan
ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det
sätt
på
vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och
förväntningar som
ställs
på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och
manligt.
Skolan
har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge
utrymme
för
eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av
könstillhörighet.
Rättigheter
och skyldigheter
Skolan
ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan
ställer
och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att
den
enskilda
skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning
för
elevers
och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst
viktigt som
underlag
för den enskildes val i skolan.
Det
är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande
demokratiska
värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och
förbereda
eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga
att ta ett
personligt
ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga
undervisningen
och
få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin
förmåga att utöva
inflytande
och ta ansvar.
Skolans
uppdrag
Skolans
uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla
kunskaper
och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga
personliga
utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och
medborgare.
Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet.
Utbildning
och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett
kulturarv
–
värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa. Skolan
ska vara ett stöd
för
familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste
därför ske i
samarbete
med hemmen.
Skolan
har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande
för att
därigenom
förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer
beständiga
kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver.
Eleverna
ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort
informationsflöde och
en
snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och
använda ny
kunskap
blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga
att
kritiskt
granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
Språk,
lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter
att
samtala,
läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och
därmed
få tilltro till sin språkliga förmåga.
Skapande
arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de
tidiga
skolåren
har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan
ska sträva
efter
att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.
En
viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska
stimulera
elevernas
kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna
idéer och
lösa
problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla
sin förmåga
att
arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom
bidra till att
eleverna
utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.
I
all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv.
Genom ett
historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en
förståelse för samtiden och en beredskap inför
framtiden
samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.
Genom
ett miljöperspektiv får de möjligheter både
att ta ansvar för den miljö de själva
direkt
kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till
övergripande och
globala
miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt
att leva
och
arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
Ett
internationellt perspektiv är viktigt för att kunna
se den egna verkligheten i ett globalt
sammanhang
och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle
med
täta
kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet
innebär också
att
utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.
Det
etiska perspektivet är av betydelse för
många av de frågor som tas upp i skolan.
Perspektivet
ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga
att
göra personliga ställningstaganden.
Skolans
uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda
skolan om
kunskapsbegrepp,
om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur
kunskapsutveckling
sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i
en
sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till
uttryck i olika
former
– såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och
samspelar
med
varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika
kunskapsformer och
att
skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.
Skolan
ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en
varierad
och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma
erfarenheter
och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och
förutsättningar
för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är delar av en
helhet.
Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och
fritidshem
kan berika elevernas utveckling och lärande.
Skolan
ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I
skolarbetet ska
de
intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna
uppmärksammas.
Även
hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas.
Eleverna
ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika
uttrycksformer
och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och
skapande
i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk
utveckling
och
bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och
gestalta olika
kunskaper
och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska
tillägna
sig.
God
miljö för utveckling och lärande
Eleven
ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva
efter att vara
en
levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan
verkar i en
omgivning
med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade
betingelserna
för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet
och
självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Varje elev
har rätt
att
i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den
tillfredsställelse som det ger
att
göra framsteg och övervinna svårigheter.
Varje
skolas utveckling
Skolans
verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen.
Huvudmannen
har
ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan
och lärarnas
professionella
ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver
att
verksamheten
ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas
och
utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans
personal och
elever
och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.
2
Övergripande mål och riktlinjer
I
de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla
elever bör
ha
utvecklat när de lämnar grundskolan. Målen anger inriktningen på skolans
arbete.
2.1
Normer och värden
Skolan
ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt
samhälles
gemensamma
värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.
Mål
Skolans
mål är att varje elev
–
kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper
om
mänskliga
rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga
erfarenheter,
–
respekterar andra människors egenvärde,
–
tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling,
samt
medverkar
till att hjälpa andra människor,
–
kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja
att handla
också
med deras bästa för ögonen, och
–
visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare
perspektiv.
Riktlinjer
Alla
som arbetar i skolan ska
–
medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och
ansvar för
människor
också utanför den närmaste gruppen,
–
i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,
–
aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller
grupper, och
–
visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från
ett
demokratiskt
förhållningssätt.
Läraren
ska
–
klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess
konsekvenser
för det personliga handlandet,
–
öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och
problem,
–
uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för
att
förebygga
och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,
–
tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna
gruppen, och
–
samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler
som en
grund
för arbetet och för samarbete.
2.2
Kunskaper
Skolan
ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är
nödvändiga
för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt
utbildning.
Skolan
ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och
lust att
lära
ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna
strukturerad
undervisning
under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter
att i
undervisningen
balansera och integrera kunskaper i sina olika former.
Mål
Skolan
ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
–
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat
sätt,
–
kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att
kommunicera på
något
ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
–
kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
–
kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga,
humanistiska
och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och
vardagsliv,
–
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
–
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och
känna tillit
till
sin egen förmåga,
–
kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera
ståndpunkter grundade
på
kunskaper och etiska överväganden,
–
har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska
kulturarvet samt
fått
grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
–
har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket
samerna,
sverigefinnar
och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,
–
kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och
olikheter i
livsvillkor,
kultur, språk, religion och historia,
–
har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och
demokratiska
värderingar
i skolan och i samhället,
–
har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar
utveckling,
–
har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för
hälsan, miljön
och
samhället,
–
kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik,
drama och
dans
samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
–
kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation,
skapande
och lärande, och
–
kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.
Riktlinjer
Alla
som arbetar i skolan ska
–
uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och
–
samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.
Läraren
ska
–
ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och
tänkande,
–
stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan,
–
ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel,
–
stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter,
–
samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen, och
–
organisera och genomföra arbetet så att eleven
–
utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och
utveckla
hela
sin förmåga,
–
upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går
framåt,
–
får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,
–
successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget
ansvar,
–
får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och
–
får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.
2.3
Elevernas ansvar och inflytande
De
demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska
omfatta alla
elever.
Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att
ta aktiv
del
i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor
som rör dem.
Informationen
och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och
mognad.
Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas
inom
ramen
för deras inflytande över utbildningen.
Mål
Skolans
mål är att varje elev
–
tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
–
successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet
i skolan,
och
–
har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i
demokratiska
former.
Riktlinjer
Alla
som arbetar i skolan ska
–
främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala,
kulturella
och
fysiska skolmiljön.
Läraren
ska
–
utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning
och för sitt
arbete
i skolan,
–
svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer
och
undervisningens
innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och
mognad,
–
verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme
i
undervisningen,
–
svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer,
–
tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen, och
–
förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och
skyldigheter
som
präglar ett demokratiskt samhälle.
2.4
Skola och hem
Skolans
och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de
bästa
möjliga
förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.
Riktlinjer
Alla
som arbetar i skolan ska
–
samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla
skolans
innehåll
och verksamhet.
Läraren
ska
–
samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation,
trivsel och
kunskapsutveckling,
och
–
hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta
respekt för
elevens
integritet.
2.5
Övergång och samverkan
Samarbetsformer
mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje
elevs
mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och
lärande i ett
långsiktigt
perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete
med
förskolan
samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet
ska
utgå
från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.
Riktlinjer
Läraren
ska
–
utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem,
–
utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i berörda
skolformer,
och
–
i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd.
2.6
Skolan och omvärlden
Eleverna
ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att
välja
fortsatt
utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med
de
gymnasiala
utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan
med
arbetslivet
och närsamhället i övrigt.
Mål
Skolans
mål är att varje elev
–
kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna
framtiden,
–
har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och
–
har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra
länder.
Riktlinjer
Alla
som arbetar i skolan ska
–
verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt
andra
verksamheter
utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och
–
bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av
social eller kulturell
bakgrund.
Läraren
ska
–
bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och
–
medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med
organisationer,
företag
och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i
det
omgivande
samhället.
Studie-
och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska
–
informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och
yrkesinriktningen och
särskilt
uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och
–
vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande
insatser.
2.7
Bedömning och betyg
Betyget
uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav
som
finns
för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika
kunskapskrav
för
olika betygssteg.
Mål
Skolans
mål är att varje elev
–
utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och
–
utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras
bedömning i
relation
till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.
Riktlinjer
Läraren
ska
–
genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas
kunskapsmässiga
och sociala utveckling,
–
utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling,
muntligt och
skriftligt
redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,
–
med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem
om
studieresultat
och utvecklingsbehov, och
–
vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper
i förhållande
till
de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.
2.8
Rektorns ansvar
Som
pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn
det
övergripande
ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen.
Rektorn
ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till
de
nationella
målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har,
inom
givna
ramar, ett särskilt ansvar för att
–
skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas,
–
skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning,
läromedel av god
kvalitet
och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex.
bibliotek,
datorer
och andra hjälpmedel,
–
undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det
särskilda stöd
och
den hjälp de behöver,
–
kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter
för eleven
i
skolan,
–
resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas
utveckling
som
lärare gör,
–
undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att
uppfatta
större
kunskapsområden som en helhet,
–
i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden,
exempelvis
miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna
med
tobak, alkohol och andra droger,
–
samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för
att stödja
varje
elevs mångsidiga utveckling och lärande,
–
samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsättningar för en
samsyn och
ett
förtroendefullt samarbete,
–
formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna
får
information
om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ,
–
samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna
får konkreta
erfarenheter
av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning,
–
den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att elev-erna får
vägledning
inför
de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning,
–
personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska
kunna
utföra
sina uppgifter,
–
skolans internationella kontakter utvecklas, och
–
skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige
har
förbundit
sig att beakta i utbildningen.
3
Kursplaner
3.1
Bild
Bilder
har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva
och
omvärlden.
Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,
underhålla
och
ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser. Kunskaper om bilder och
bildkommunikation
är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i
samhällslivet.
Genom att arbeta med olika typer av bilder kan människor utveckla sin
kreativitet
och bildskapande förmåga.
Syfte
Undervisningen
i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder
skapas
och kan tolkas. Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell
kultur
där
film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.
I
undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man
framställer
och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer.
Undervisningen
ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att
skapa.
Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett
undersökande
och problemlösande sätt.
Undervisningen
ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas
i
olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera
och kritiskt
granska
olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i
olika
kulturer,
både historiskt och i nutid. Genom undervisningen ska eleverna även ges
möjlighet
att
använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet.
Genom
undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att
utveckla
sin förmåga att
–
kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
–
skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med
olika
material,
–
undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
–
analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.
Centralt
innehåll
I
årskurs 1–3
Bildframställning
–
Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder.
–
Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
–
Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.
Redskap för bildframställning
–
Olika element som bygger upp en bild: färg, form, linje, yta samt för- och
bakgrund.
–
Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och
fotografering och hur
dessa
benämns.
–
Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial
och hur dessa
kan
användas i olika bildarbeten.
Bildanalys
–
Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och
fungerar.
–
Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel
dokumentära bilder
från
hemorten och konstbilder.
I
årskurs 4–6
Bildframställning
–
Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och
illustrationer till
text.
–
Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
–
Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och
bildmontage.
–
Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
Redskap för bildframställning
–
Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel
linjer och färg
och
hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
–
Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete,
fo-tografering,
filmande
och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
–
Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildar-beten.
Bildanalys
–
Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.
–
Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer,
hur de är
utformade
och vilka budskap de förmedlar.
–
Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning
och budskap.
I
årskurs 7–9
Bildframställning
–
Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna
erfarenheter,
åsikter och upplevelser.
–
Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande.
–
Återanvändning av bilder, material och föremål i eget bildskapande, till
exempel i
installationer.
–
Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder.
–
Presentationer av eget bildskapande.
–
Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av
bilder samt
yttrandefrihet
och integritet i medier och övriga sammanhang.
Redskap för bildframställning
–
Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och
hur
dessa
kan användas i bildskapande arbete.
–
Material och verktyg för två- och tredimensionellt arbete och hur dessa kan
användas för
bestämda
syften.
Bildanalys
–
Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och
maktrelationer och hur
dessa
perspektiv kan utformas och framställas.
–
Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt
granskas.
–
Samtida konst- och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från
olika
tider
och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är
utformade
och vilka budskap de förmedlar.
–
Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning
och budskap.
3.2
Engelska
Språk
är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha
kunskaper i
flera
språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och
större
förståelse
för olika sätt att leva. Engelska språket omger oss i vardagen och används inom
så
skilda
områden som politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar därför
individens
möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i
internationellt
studie- och arbetsliv.
Syfte
Undervisningen
i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska
språket
och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till
sin
förmåga
att använda språket i olika situationer och för skilda syften.
Genom
undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ
förmåga.
Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna
formulera sig
och
samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika
situationer,
syften
och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och
att
kunna
använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när
språkkunskaperna
inte räcker till.
I
mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla
förmågan att sätta
innehållet
i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen
ska även
ge
eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika
livsvillkor samt
sociala
och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.
Undervisningen
ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och
tillägna
sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges
förutsättningar
att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och
kommunikation.
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för språk och kulturer och
förmedla
nyttan av språkkunskaper.
Genom
undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar
att utveckla sin förmåga att
–
förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
–
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
–
använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
–
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
–
reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika
sammanhang
och
delar av världen där engelska används.
Centralt
innehåll
I
årskurs 1–3
Kommunikationens innehåll
–
Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
–
Intressen, personer och platser.
–
Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där engelska används.
Lyssna och läsa – reception
–
Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
–
Enkla instruktioner och beskrivningar.
–
Olika former av enkla samtal och dialoger.
–
Filmer och dramatiserade berättelser för barn.
–
Sånger, ramsor, dikter och sagor.
–
Ord och fraser i närmiljön, till exempel på skyltar, i reklam och andra enkla
texter.
Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion
–
Enkla presentationer.
–
Enkla beskrivningar och meddelanden.
–
Sånger, ramsor och dramatiseringar.
I
årskurs 4–6
Kommunikationens innehåll
–
Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
–
Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, händelser och
aktivi-teter.
–
Åsikter, känslor och erfarenheter.
–
Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden
där
engelska
används.
Lyssna och läsa – reception
–
Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
–
Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
–
Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
–
Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga.
–
Sånger, sagor och dikter.
–
Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk
och texter,
till
exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och
innehåll.
–
Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från Internet
och andra
medier.
–
Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer och
stavning samt fasta
språkliga
uttryck i det språk som eleverna möter.
–
Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och
tilltalsord, används i
texter
och talat språk i olika situationer.
–
Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av
framställningar
och
samtal.
Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion
−
Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och
beskrivningar i
sammanhängande
tal och skrift.
–
Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte
räcker till, till
exempel
omformuleringar.
–
Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor
och bekräftande
fraser
och uttryck.
–
Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal
och
intonation,
stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck
samt
grammatiska strukturer.
I
årskurs 7–9
Kommunikationens innehåll
–
Aktuella och för eleverna välbekanta ämnesområden.
–
Intressen, vardagliga situationer, aktiviteter, händelseförlopp samt relationer
och etiska
frågor.
–
Åsikter, erfarenheter, känslor och framtidsplaner.
–
Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i
olika sammanhang
och
områden där engelska används.
Lyssna och läsa – reception
–
Talad engelska och texter från olika medier.
–
Talad engelska med viss regional och social färgning.
–
Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
–
Olika former av samtal, dialoger, intervjuer och muntliga framställningar.
–
Skönlitteratur och annan fiktion även i talad, dramatiserad och filmatiserad
form.
–
Sånger och dikter.
–
Muntlig och skriftlig information samt diskussioner och argumentation med olika
syften,
till
exempel nyheter, reportage och tidningsartiklar.
–
Strategier för att uppfatta detaljer och sammanhang i talat språk och texter,
till exempel att
anpassa
lyssnande och läsning efter framställningens form, innehåll och syfte.
–
Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från
Internet och
andra
medier.
–
Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer,
satsbyggnad, ord med
olika
stilvärden samt fasta språkliga uttryck i det språk eleverna möter.
–
Hur texter och talat språk kan varieras för olika syften och sammanhang.
–
Hur sammanbindande ord och andra uttryck används för att skapa struktur och språkligt
sammanhängande
helheter.
Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion
–
Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra,
precisera och anpassa
dem
efter deras syften.
–
Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.
–
Samtal och diskussioner samt argumentation.
–
Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte
räcker till, till
exempel
omformuleringar, frågor och förklaringar.
–
Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal genom att
ta initiativ till
interaktion,
ge bekräftelse, ställa följdfrågor, ta initiativ till nya frågeställningar och
ämnesområden
samt för att avsluta samtalet.
–
Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikationen
som uttal,
intonation
och fasta språkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad.
3.3
Hem- och konsumentkunskap
Livet
i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet
påverkar
såväl
individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om
konsumentfrågor
och arbetet i hemmet ger människor viktiga verktyg för att skapa en
fungerande
vardag och kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa,
ekonomi
och miljö.
Syfte
Undervisningen
i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar
kunskaper
om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där
tanke,
sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla
ett
kunnande
som rör mat och måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna
utvecklar
sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och
andra
uppgifter
i hemmet.
Genom
undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka
konsekvenser
valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser.
Undervisningen
ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om konsumtionens
villkor,
om sparande, krediter och lån. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att
göra
välgrundade
val när det gäller privatekonomi och kunna hantera olika problem och
situationer
som
en ung konsument kan ställas inför.
Undervisningen
ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ges möjligheter att
reflektera
över, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet. Undervisningen ska även ge
eleverna
förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och
traditioner i
olika
hushåll.
Genom
undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska eleverna
sammanfattningsvis
ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
–
planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang,
–
hantera och lösa praktiska situationer i hemmet, och
–
värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet
hållbar
utveckling.
Centralt
innehåll
I
årskurs 1–6
Mat, måltider och hälsa
–
Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och
begrepp för
bakning
och matlagning.
–
Bakning och matlagning och olika metoder för detta.
–
Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider och andra
uppgifter i
hemmet.
–
Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och
hur
dessa
används på ett säkert sätt.
–
Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
–
Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt
hur
måltider
kan fördelas över en dag.
–
Måltidens betydelse för gemenskap.
Konsumtion och ekonomi
–
Ungas ekonomi, sparande och konsumtion.
–
Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation.
–
Jämförelser av några vanliga varor, till exempel utifrån jämförpris.
Miljö och livsstil
–
Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse.
–
Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de
påverkar miljö
och
hälsa.
–
Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.
–
Olika mattraditioner, till exempel vid firande av högtider.
I
årskurs 7–9
Mat, måltider och hälsa
–
Jämförelser av recept och beräkning av mängder vid matlagning. Skapande av egna
recept.
–
Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Hur valet av metod påverkar
arbetsprocessen
och resultatet.
–
Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i
hemmet.
–
Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och
hur
dessa
används på ett funktionellt och säkert sätt.
–
Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
–
Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur
måltider kan
komponeras
efter olika behov.
–
Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och
välbefinnande.
Konsumtion och ekonomi
–
Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar,
att handla på
kredit
eller avbetalning och att teckna abonnemang.
–
Hushållets ekonomi och att beräkna kostnaden för boende, konsumtion, resor och
krediter.
–
Konsumenters rättigheter och skyldigheter.
–
Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.
–
Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av
kläder, livsmedel
och
resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
–
Jämförelser av produkter utifrån några olika aspekter, till exempel pris och
kvalitet.
Miljö och livsstil
–
Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar
miljö och
hälsa.
–
Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i
hemmet.
–
Tvätt och rengöring samt olika rutiner och metoder för detta.
–
Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv.
–
Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa.
–
Olika mattraditioner, deras ursprung och betydelse.
3.4
Idrott och hälsa
Fysiska
aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors
välbefinnande.
Positiva
upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för
om vi
blir
fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och
hälsa är en
tillgång
för både individen och samhället.
Syfte
Undervisningen
i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga
rörelseförmågor
och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Genom
undervisningen
ska eleverna få möta många olika slags aktiviteter. Eleverna ska också ges
möjlighet
att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan
påverka
sin hälsa genom hela livet. Eleverna ska även ges förutsättningar för att
utveckla goda
levnadsvanor
samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och
fysiskt
välbefinnande.
Undervisningen
ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i att planera, genomföra
och
värdera olika rörelseaktiviteter. Eleverna ska genom undervisningen också
utveckla
kunskaper
om begrepp som beskriver fysiska aktiviteter och ges förutsättningar att ta
ställning
i
frågor som rör idrott, hälsa och livsstil. Genom undervisningen ska eleverna
ges möjlighet
att
utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. Undervisningen ska skapa
förutsättningar
för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans
fysiska
aktiviteter
och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till
sin
egen
fysiska förmåga.
Genom
undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och
naturen
under
olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv.
Undervisningen ska
även
bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om risker och säkerhetsfaktorer i
samband
med
fysiska aktiviteter och hur man agerar i nödsituationer.
Genom
undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar
att utveckla sin förmåga att
–
röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
−
planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra
fysiska aktiviteter utifrån olika
synsätt
på hälsa, rörelse och livsstil,
–
genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och
miljöer, och
–
förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i
vatten.
Centralt
innehåll
I
årskurs 1–3
Rörelse
–
Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras
sammansatta
former
i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som
utomhus.
–
Enkla lekar och danser och deras regler.
–
Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.
–
Lekar och rörelser i vatten. Att balansera, flyta och simma i mag- och
ryggläge.
Hälsa och livsstil
–
Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur- och
utevistelser.
Friluftsliv och utevistelse
–
Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som
beskriver
rumsuppfattning.
–
Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.
–
Allemansrättens grunder.
–
Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och
utevistelser.
I
årskurs 4–6
Rörelse
–
Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap.
–
Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser
till musik.
–
Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.
–
Simning i mag- och ryggläge.
Hälsa och livsstil
–
Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.
–
Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör
valet av
fysiska
aktiviteter.
–
Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.
–
Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och
träningsformer,
levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild.
Friluftsliv och utevistelse
–
Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor.
Kartors
uppbyggnad
och symboler.
–
Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under
olika årstider.
–
Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
–
Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur- och
utevistelser.
–
Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer vid
vatten med
hjälpredskap.
I
årskurs 7–9
Rörelse
–
Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser
och
rörelser
till musik.
–
Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur
dessa aktiviteter
påverkar
rörelseförmågan och hälsan.
–
Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.
–
Olika simsätt i mag- och ryggläge.
Hälsa och livsstil
–
Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av
kon-ditionen.
–
Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska
aktiviteter och
träningsformer.
–
Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och
förebyggande av
skador,
genom till exempel allsidig träning.
–
Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och
sambandet mellan
beroendeframkallande
medel och ohälsa.
–
Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och
regler som
reglerar
detta.
–
Första hjälpen och hjärt- och lungräddning.
–
Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika
faktorer, till
exempel
av kön.
Friluftsliv och utevistelse
–
Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
–
Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
–
Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
–
Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.
–
Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och
vid vatten med
alternativa
hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.
3.5
Matematik
Matematiken
har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas
såväl
ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska
matematiken som
sådan.
Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och
problemlösande
aktivitet
som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen.
Kunskaper
i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i
vardagslivets
många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets
beslutsprocesser.
Syfte
Undervisningen
i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om
matematik
och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden.
Undervisningen
ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till
sin
förmåga
att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet
att
uppleva
estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband.
Undervisningen
ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och
lösa
problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller
och resultat.
Eleverna
ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka
vardagliga
och
matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av
matematikens
uttrycksformer.
Genom
undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med
grundläggande
matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska
eleverna
genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda
digital
teknik
för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att
presentera och
tolka
data.
Undervisningen
ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och
föra
matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet
att
utveckla
en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för
att
kommunicera
om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.
Undervisningen
ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska
sammanhang
där viktiga begrepp och metoder i matematiken har utvecklats. Genom
undervisningen
ska eleverna även ges möjligheter att reflektera över matematikens betydelse,
användning
och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden
och
därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans.
Genom
undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar
att utveckla sin förmåga att
–
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier
och
metoder,
–
använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
–
välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och
lösa
rutinuppgifter,
–
föra och följa matematiska resonemang, och
–
använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och
redogöra för
frågeställningar,
beräkningar och slutsatser.
Centralt
innehåll
I
årskurs 1–3
Taluppfattning och tals användning
–
Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan
användas
för
att ange antal och ordning.
–
Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för
tal och
symbolernas
utveckling i några olika kulturer genom his-torien.
–
Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla
bråk
samt
hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
–
Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga
situationer.
–
De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika
situationer.
–
Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och
överslagsräkning
och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas
användning
i olika situationer.
–
Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.
Algebra
–
Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
–
Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras,
beskrivas
och
uttryckas.
Geometri
–
Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor,
fyrhörningar,
trianglar,
cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer.
Grundläggande
geometriska egenskaper hos dessa objekt.
–
Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och
förminskning.
–
Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
–
Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan
konstrueras.
–
Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd,
massa, volym
och
tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
Sannolikhet och statistik
–
Slumpmässiga händelser i experiment och spel.
–
Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och
beskriva
resultat
från enkla undersökningar.
Samband och förändringar
–
Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
Problemlösning
–
Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
–
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga
situationer.
I
årskurs 4–6
Taluppfattning och tals användning
–
Rationella tal och deras egenskaper.
–
Positionssystemet för tal i decimalform. Det binära talsystemet och talsystem
som använts i
några
kulturer genom historien, till exempel den babyloniska.
–
Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
–
Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
–
Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform
vid
överslagsräkning,
huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och
miniräknare.
Metodernas användning i olika situationer.
–
Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga
situationer.
Algebra
–
Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att
beteckna ett
obekant
tal med en symbol.
–
Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för
eleven.
–
Metoder för enkel ekvationslösning.
–
Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och
uttryckas.
Geometri
–
Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner,
cylindrar,
pyramider
och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska
egenskaper
hos dessa objekt.
–
Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga
situationer.
–
Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.
–
Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer
kan
bestämmas
och uppskattas.
–
Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och
vinkel med
vanliga
måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
Sannolikhet och statistik
–
Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment eller
statistiskt material
från
vardagliga situationer. Jämförelser av sannolikheten vid olika slumpmässiga
försök.
–
Enkel kombinatorik i konkreta situationer.
–
Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av
data i
tabeller
och diagram.
–
Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i
statistiska
undersökningar.
Samband och förändring
–
Proportionalitet och procent samt deras samband.
–
Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla
undersökningar.
–
Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar.
Problemlösning
–
Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
–
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
I
årskurs 7–9
Taluppfattning och tals användning
–
Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och
matematiska
situationer.
–
Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för
beräkningar som
använts
i olika historiska och kulturella sammanhang.
–
Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix.
–
Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid
överslagsräkning,
huvudräkning
samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas
användning
i olika situationer.
–
Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och
matematiska
situationer
och inom andra ämnesområden.
Algebra
–
Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck,
formler och
ekvationer.
–
Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för
eleven.
–
Metoder för ekvationslösning.
Geometri
–
Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos
dessa
objekt.
–
Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Skala vid förminskning och
förstoring
av
två- och tredimensionella objekt.
–
Likformighet och symmetri i planet.
–
Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt
enhetsbyten
i samband med detta.
–
Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras
giltighet.
Sannolikhet och statistik
–
Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga
situationer.
–
Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska
problem.
–
Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att
beskriva resultat
av
egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Hur
lägesmått
och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska
undersökningar.
–
Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material.
Samband och förändring
–
Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräk-ningar med
procent i
vardagliga
situationer och i situationer inom olika ämnesområden.
–
Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att
undersöka
förändring,
förändringstakt och andra samband.
Problemlösning
–
Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika
ämnesområden samt
värdering
av valda strategier och metoder.
–
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och
olika
ämnesområden.
–
Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.
3.6
Moderna språk
Språk
är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha
kunskaper i
flera
språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och
större
förståelse
för olika sätt att leva. Kunskaper i flera språk ökar också individens
möjligheter att
ingå
i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt
studie- och
arbetsliv.
Syfte
Undervisningen
i ämnet moderna språk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i
målspråket
och kunskaper om områden och sammanhang där språket används samt tilltro till
sin
förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.
Genom
undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ
förmåga.
Denna förmåga innebär att förstå talat och skrivet språk, att kunna formulera
sig och
samspela
med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika
situationer,
syften
och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och
att
kunna
använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när
språkkunskaperna
inte räcker till.
I
mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla
förmågan att sätta
innehållet
i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen
ska även
ge
eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika
livsvillkor samt
sociala
och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där språket används.
Undervisningen
ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och
tillägna
sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges
förutsättningar
att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och
kommunikation.
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för språk och kulturer och
förmedla
nyttan av språkkunskaper.
Genom
undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar
att utveckla sin förmåga att
–
förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,
–
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
–
använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
–
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
–
reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika
sammanhang
och
delar av världen där språket används.
Centralt
innehåll
I
årskurs 4–9, inom ramen för elevens val
Kommunikationens innehåll
–
Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
–
Intressen, vardagliga situationer, personer och platser.
–
Åsikter och känslor.
–
Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där språket används.
Lyssna och läsa – reception
–
Tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande, till
exempel från olika
medier.
–
Olika former av samtal och dialoger.
–
Berättelser och annan fiktion även i talad eller dramatiserad form samt sånger.
–
Muntlig och skriftlig information, till exempel på skyltar och i reklam.
–
Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och dra slutsatser om
innehållet, till
exempel
med hjälp av förförståelse.
–
Olika sätt att orientera sig i texter och talat språk från Internet och andra
medier.
–
Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning
och
interpunktion
i det språk som eleverna möter.
–
Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och
tilltalsord, används i
texter
och talat språk i olika situationer.
Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion
–
Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i tal
och skrift.
–
Strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till exempel frågor,
omformuleringar och
gester.
–
Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal
och
intonation
samt ord, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion, artighetsfraser
och
andra
fasta språkliga uttryck.
I
årskurs 4–9, inom ramen för språkval
Kommunikationens innehåll
–
Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
–
Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och
händelser.
–
Åsikter, känslor och erfarenheter.
–
Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden
där språket
används.
Lyssna och läsa – reception
–
Tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande från olika
medier.
–
Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
–
Berättelser och annan fiktion även i talad eller dramatiserad form samt sånger
och dikter.
–
Muntlig och skriftlig information, till exempel reklam, tidtabeller och
notiser.
–
Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk
och texter,
till
exempel att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form och
innehåll.
–
Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra
medier.
–
Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning
och
interpunktion
i det språk som eleverna möter.
–
Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och
tilltalsord, används i
texter
och talat språk i olika situationer.
–
Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av
framställningar
och
samtal.
Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion
–
Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i
sammanhängande
tal och skrift.
–
Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte
räcker till, till
exempel
omformuleringar.
–
Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor
och bekräftande
fraser
och uttryck.
–
Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal
och
intonation,
stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck
samt
grammatiska strukturer.
3.7
Modersmål
Språk
är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom
språket
utvecklar
människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra
känner
och
tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna
förstå och verka i
ett
samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Att ha
tillgång till sitt
modersmål
underlättar också språkutveckling och lärande inom olika områden.
Syfte
Undervisningen
i ämnet modersmål ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om
sitt
modersmål. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt
tal- och
skriftspråk
så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika
sammanhang
och
för skilda syften. Undervisningen ska bidra till att eleverna erövrar kunskaper
om
modersmålets
uppbyggnad och blir medvetna om modersmålets betydelse för det egna
lärandet
i olika skolämnen.
Undervisningen
ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva på modersmålet. I
undervisningen
ska eleverna möta och få kunskaper om skönlitteratur, annat estetiskt
berättande
och olika former av sakprosa på modersmålet. Därigenom ska eleverna ges
möjlighet
att utveckla sitt språk, sin identitet och förståelse för omvärlden.
Undervisningen
ska
också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man formulerar egna
åsikter och
tankar
i olika slags texter. De ska även stimuleras till att uttrycka sig genom andra
estetiska
uttrycksformer.
Undervisningen
ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet och bli
flerspråkiga.
Genom undervisningen ska eleverna därför ges möjligheter att utveckla sina
kunskaper
om kulturer och samhällen där modersmålet talas. Undervisningen ska också bidra
till
att eleverna utvecklar ett jämförande förhållningssätt till kulturer och språk.
Genom
undervisningen i ämnet modersmål ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar
att utveckla sin förmåga att
–
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
–
använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande,
–
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
–
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
–
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, och
–
reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i
områden där
modersmålet
talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden.
Centralt
innehåll
I
årskurs 1–3
Läsa och skriva
–
Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen
efter textens form
och
innehåll.
–
Strategier för att skriva olika typer av texter om för eleven välbekanta ämnen.
–
Läsriktning och skrivteckens form och ljud i jämförelse med svenska.
–
Ordföljd och interpunktion samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i
elevnära
texter.
Jämförelser med svenskans ordföljd, interpunktion och stavningsregler.
Tala, lyssna och samtala
–
Muntligt berättande för olika mottagare.
–
Uttal, betoning och satsmelodi och uttalets betydelse för att göra sig
förstådd.
–
Modersmålets uttal i jämförelse med svenskans.
Berättande texter och sakprosatexter
–
Berättande texter och poetiska texter för barn i form av bilderböcker,
kapitelböcker, lyrik,
sagor
och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Berättande och
poetiska
texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
–
Rim, ramsor och gåtor ur modersmålets tradition.
–
Beskrivande och förklarande texter för barn med anknytning till traditioner,
företeelser och
språkliga
uttryckssätt i områden där modersmålet talas.
Språkbruk
–
Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
Kultur och samhälle
–
Traditioner och högtider som eleven möter i olika sammanhang.
–
Lekar och musik från områden där modersmålet talas.
I
årskurs 4–6
Läsa och skriva
–
Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att
urskilja texters
budskap,
både det uttalade och sådant som står mellan raderna.
–
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras
typiska uppbyggnad
och
språkliga drag.
–
Modersmålets grundläggande struktur i jämförelse med svenskans.
–
Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
Tala, lyssna och samtala
–
Muntliga presentationer för olika mottagare.
–
Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig
förstådd.
–
Modersmålets uttal i jämförelse med svenskans.
Berättande texter och sakprosatexter
–
Berättande texter och poetiska texter för barn och unga i form av
skönlitteratur, lyrik, sagor
och
myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Berättande och
poetiska
texter
som belyser människors villkor, identitets- och livsfrågor.
–
Berättande och poetiska texters typiska språkliga drag samt deras ord och
begrepp.
–
Beskrivande, förklarande och instruerande texter för barn och unga med
anknytning till
traditioner,
företeelser och språkliga uttryckssätt i områden där modersmålet talas.
–
Texternas innehåll och deras typiska ord och begrepp.
Språkbruk
–
Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och
begrepps nyanser
och
värdeladdning.
–
Synonymer och motsatsord.
Kultur och samhälle
–
Seder, bruk och traditioner i områden där modersmålet talas i jämförelse med
svenska
seder,
bruk och traditioner.
–
Skolgång i områden där modersmålet talas i jämförelse med skolgång i Sverige.
I
årskurs 7–9
Läsa och skriva
–
Lässtrategier för att förstå och tolka skönlitterära texter. Att utläsa texters
budskap, både
det
uttalade och sådant som står mellan raderna.
–
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras
-typiska uppbyggnad
och
språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
–
Modersmålets grundläggande struktur i jämförelse med svenskan. Ordbildning och
meningsbyggnad
på modersmålet i jämförelse med svenskan.
–
Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
Tala, lyssna och samtala
–
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning
av språk,
innehåll
och disposition efter syfte och mottagare.
–
Uttal, betoning och satsmelodi i jämförelse med svenskan samt olika talade
variationer av
modersmålet.
Berättande texter och sakprosatexter
–
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna, lyrik, dramatik, sagor och myter från
olika tider
och
områden där modersmålet talas. Skönlitteratur som belyser människors villkor,
identitets-
och livsfrågor.
–
Språkliga drag, ord och begrepp i skönlitteratur för ungdomar och vuxna.
–
Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel
tidningsartiklar
och arbetsbeskrivningar. Texternas innehåll, typiska språkliga drag samt
deras
ord och begrepp.
–
Texter som kombinerar ord, bild och ljud och deras språkliga och dramaturgiska
komponenter.
Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier,
teaterföreställningar
och webbtexter.
Språkbruk
–
Översättning av och jämförelser mellan texter på modersmålet och på svenska.
–
Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och
begrepps nyanser
och
värdeladdning. Bildspråk och idiomatiska uttryck.
–
Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med
vilket
syfte
man kommunicerar.
Kultur och samhälle
–
Aktuella samhällsfrågor i områden där modersmålet talas, i jämförelse med
liknande frågor
i
Sverige.
–
Kulturella uttrycksformer från områden där modersmålet talas, till exempel
bildkonst,
musik
och arkitektur.
3.8
Musik
Musik
finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och
känslomässigt.
Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika
funktioner
och betyder olika saker för var och en av oss. Den är också en viktig del i
människors
sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling. I vår tid
förenas
musik från skilda kulturer och epoker med andra konstformer i nya uttryck.
Kunskaper
om och i musik ökar möjligheterna att delta i samhällets kulturliv.
Syfte
Undervisningen
i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det
möjligt
att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom
att
lyssna
till musik.
Undervisningen
ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och
kommunikationsmedel.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla
kunskap
att använda röst, musikinstrument, digitala verktyg samt musikaliska begrepp
och
symboler
i olika musikaliska former och sammanhang.
Undervisningen
ska ge eleverna förutsättningar att utveckla en musikalisk lyhördhet som
gör
det möjligt att i samarbete med andra skapa, bearbeta och framföra musik i
olika former.
Undervisningen
ska ge eleverna både möjlighet att utveckla en tilltro till sin förmåga att
sjunga
och spela och ett intresse för att utveckla sin musikaliska kreativitet.
Genom
undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att uppleva och reflektera över
musik.
Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras
musikaliska
erfarenheter. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar
sina
kunskaper
om och förståelse för olika musikkulturer, såväl den egna som andras.
Genom
undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar
att
utveckla sin förmåga att
–
spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
–
skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer,
och
–
analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och
historiska
sammanhang.
Centralt
innehåll
I
årskurs 1–3
Musicerande och musikskapande
–
Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel.
–
Imitation och improvisation med rörelser, rytmer och toner.
–
Enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i text eller bild.
–
Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.
Musikens verktyg
–
Rösten som instrument med variation av rytm, klang och dynamik.
–
Slagverk, stränginstrument och tangentinstrument med variation av rytm, klang
och
dynamik.
–
Rytm, klang, dynamik och tonhöjd som byggstenar för att musicera och komponera
musik.
–
Musiksymboler, bilder och tecken.
Musikens sammanhang och funktioner
–
Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på
musik.
–
Olika instrument från grupperna blås-, sträng-, tangent- och
slagverksinstrument.
–
Hur instrumenten låter och ser ut.
–
Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang,
däribland
nationalsången
och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk
barnvisetradition.
I
årskurs 4–6
Musicerande och musikskapande
–
Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform i olika genrer.
–
Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster, till exempel ackordföljder,
perioder och
kompmodeller.
–
Imitation och improvisation med röst och instrument, rytmer och toner.
–
Musikskapande med utgångspunkt i musikaliska mönster och former, till exempel
ackordföljder
och basgångar.
–
Musikframföranden.
Musikens verktyg
–
Röst- och hörselvård vid musikaliska aktiviteter, till exempel
uppvärmningsövningar.
–
Hälsosamma ljudnivåer och olika typer av musikhörselskydd.
–
Rösten som instrument för olika vokala uttryck, till exempel sång, jojk och
rap.
–
Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för melodi- och rytmspel eller
för
ackompanjemang.
–
Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers och refräng
som
byggstenar
för att komponera musik i olika genrer.
–
Musiksymboler, grafisk notation, noter och ackordbeteckningar.
–
Digitala verktyg för ljud- och musikskapande.
Musikens sammanhang och funktioner
–
Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan i
olika
sammanhang.
Hur musik används för påverkan och rekreation och i olika rituella
sammanhang.
–
Ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om
musicerande och
om
intryck samt upplevelser av musik.
–
Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan
samspela.
–
Indelningen i stråk-, blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument.
–
Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och deras
musikaliska
karaktärsdrag.
I
årskurs 7–9
Musicerande och musikskapande
–
Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform med genretypiska musikaliska
uttryck.
–
Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster i olika genrer.
–
Rytmisk och melodisk improvisation till trumkomp, ackordföljder eller
melodislingor med
röst
och instrument.
–
Musikskapande i olika genrer, till exempel visor, ljudkompositioner och låtar.
–
Musikalisk gestaltning där olika uttrycksformer kombineras.
Musikens verktyg
–
Röstvård, hörselvård och orsaker till att musiklyssnande och musicerande kan
bidra till
hörselskador
samt hur hörselskador kan förebyggas.
–
Hur rösten kan varieras i flerstämmiga, vokala uttryck i olika genrer.
–
Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för spel i olika ton- och
taktarter.
–
Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers, refräng och
ackord
som
byggstenar för att musicera och komponera musik i olika genrer och med
varierande
instrumentation.
–
Musiksymboler och notsystem, noter, tabulatur, ackordbeteckningar och grafisk
notation.
–
Digitala verktyg för musikskapande, inspelning och bearbetning.
Musikens sammanhang och funktioner
–
Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan.
Musikens
funktion
för att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer, med fokus på
etnicitet
och kön.
–
Hur musik används i olika medier, till exempel i film och datorspel.
–
Instrument och deras funktion i olika genrer och sammanhang, till exempel i en
symfoniorkester
eller i ett rockband.
–
Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika
genrer
samt
betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.
NATURORIENTERANDE
ÄMNEN
3.9
Biologi
Naturvetenskapen
har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig
själv
och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för
samhällsutvecklingen inom
så
skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och
människan
får
människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att
kunna bidra
till
en hållbar utveckling.
Syfte
Undervisningen
i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska
sammanhang
och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.
Genom
undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och
människan
utifrån
egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna
förutsättningar
att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och
olika
typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna
utvecklar ett kritiskt
tänkande
kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom
undervisningen
ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och
värderas
med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
Undervisningen
ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap
för
att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i
biologi har
betydelse.
Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och
estetiska
valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Undervisningen
ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins
begrepp,
modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med
erfarenheter
från undersökningar av naturen och människan. Vidare ska undervisningen bidra
till
att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och
olika
estetiska
uttryck med naturvetenskapligt innehåll.
Undervisningen
ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan
naturvetenskapliga
och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna
få
inblick i naturvetenskapens världsbild med evolutionsteorin som grund samt få
perspektiv
på
hur den har utvecklats och vilken kulturell påverkan den har haft.
Genom
undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar
att
utveckla sin förmåga att
–
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta
ställning i
frågor
som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
–
genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
–
använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
biologiska
samband
i människokroppen, naturen och samhället.
Centralt
innehåll
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla
följande centrala innehåll
I
årskurs 1–3
Året runt i naturen
–
Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika
faser.
Stjärnbilder
och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
–
Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters
livscykler
och
anpassningar till olika årstider.
–
Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas
samt
namn
på några vanligt förekommande arter.
–
Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
Kropp och hälsa
–
Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.
–
Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.
–
Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av
olika sinnen.
Kraft och rörelse
–
Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i
gungor och
rutschbanor.
–
Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till
exempel vid
balansgång
och på gungbrädor.
Material och ämnen i vår omgivning
–
Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter
egenskaperna
utseende,
magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.
–
Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka
material
olika
vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.
–
Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna:
avdunstning,
kokning,
kondensering, smältning och stelning.
–
Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.
–
Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika
beståndsdelar,
till
exempel genom avdunstning och filtrering.
Berättelser om natur och naturvetenskap
–
Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
–
Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att
förstå och
förklara
fenomen i naturen.
Metoder och arbetssätt
–
Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
–
Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
–
Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra
uttrycksformer.
Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala
innehåll
I
årskurs 4–6
Natur och samhälle
–
Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en
hållbar
utveckling.
Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten
och
luft.
–
Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och
ekologiska samband
och
vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
–
Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt
förekommande
arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
–
Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när
vi nyttjar
den.
Kropp och hälsa
–
Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala
relationer och
beroendeframkallande
medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och
behandlas.
–
Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och
samverkan.
–
Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet,
jämställdhet,
relationer,
kärlek och ansvar.
Biologin och världsbilden
–
Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse
för
människans
levnadsvillkor och syn på naturen.
–
Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur,
myter och konst
och
äldre tiders naturvetenskap.
–
Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
Biologins metoder och arbetssätt
–
Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
–
Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
–
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga
rapporter.
–
Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel
i
faktatexter
och tidningsartiklar.
I
årskurs 7–9
Natur och samhälle
–
Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som
konsument och
samhällsmedborgare
bidra till en hållbar utveckling.
–
Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och
andra
ekosystemtjänster.
–
Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den.
Samhällsdiskussioner om
biologisk
mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
–
Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar.
Sambanden
mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala
ekosystemen
i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
–
Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
Kropp och hälsa
–
Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala
relationer och
beroendeframkallande
medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan
förebyggas
och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika
och
resistenta
bakterier.
–
Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och
samverkan.
Evolutionära
jämförelser mellan människan och andra organismer.
–
Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet,
relationer,
kärlek
och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och
oönskade
graviditeter
på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv.
–
Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan
arv och
miljö.
Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
Biologin och världsbilden
–
Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället,
människors
levnadsvillkor samt synen på naturen och na-turvetenskapen.
–
Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.
–
Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald
utifrån
evolutionsteorin.
–
De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet
och
föränderlighet.
Biologins metoder och arbetssätt
–
Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering,
utförande och
utvärdering.
–
Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och
utveckling.
–
Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp,
modeller och
teorier.
–
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
–
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika
källor och
samhällsdiskussioner
med koppling till biologi.
3.10
Fysik
Naturvetenskapen
har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig
själv
och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen
inom så
skilda
områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med
kunskaper
om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar
utveckling.
Syfte
Undervisningen
i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska
sammanhang
och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom
undervisningen
ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och
sammanhang
utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge
eleverna
förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska
undersökningar
och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att
eleverna
utvecklar
ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika
informationskällor.
Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att
påståenden
kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
Undervisningen
ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och
redskap
för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i
fysik
har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera
praktiska, etiska
och
estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
Undervisningen
ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp,
modeller
och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från
undersökningar
av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar
förmågan
att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med
naturvetenskapligt
innehåll.
Undervisningen
ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan
naturvetenskapliga
och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna
ges
möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens
världsbild och ges
inblick
i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt påverkar varandra.
Genom
undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar
att
utveckla sin förmåga att
–
använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta
ställning i
frågor
som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
–
genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
–
använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
fysikaliska
samband
i naturen och samhället.
Centralt
innehåll
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla
följande centrala innehåll
I
årskurs 1–3
Året runt i naturen
–
Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika
faser.
Stjärnbilder
och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
–
Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters
livscykler
och
anpassningar till olika årstider.
–
Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas
samt
namn
på några vanligt förekommande arter.
–
Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
Kropp och hälsa
–
Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.
–
Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.
–
Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av
olika sinnen.
Kraft och rörelse
–
Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i
gungor och
rutschbanor.
–
Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till
exempel vid
balansgång
och på gungbrädor.
Material och ämnen i vår omgivning
–
Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter
egenskaperna
utseende,
magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.
–
Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka
material
olika
vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.
–
Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna:
avdunstning,
kokning,
kondensering, smältning och stelning.
–
Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.
–
Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika
beståndsdelar,
till
exempel genom avdunstning och filtrering.
Berättelser om natur och naturvetenskap
–
Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
–
Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att
förstå och
förklara
fenomen i naturen.
Metoder och arbetssätt
–
Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
–
Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
–
Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra
uttrycksformer.
Undervisningen i fysik ska behandla följande centrala
innehåll
I
årskurs 4–6
Fysiken i naturen och samhället
–
Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras
påverkan på miljön
samt
energianvändningen i samhället.
–
Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur
väder kan
observeras
med hjälp av mätningar över tid.
Fysiken och vardagslivet
–
Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka
energiflödet,
till
exempel med hjälp av kläder, termos och husiso-lering.
–
Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan
användas i
vardaglig
elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.
–
Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället.
–
Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas,
till exempel
vid
cykling.
–
Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.
–
Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara
ljusområdens och
skuggors
form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.
Fysiken och världsbilden
–
Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse
för
människans
levnadsvillkor och syn på världen.
–
Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur,
myter och konst
och
äldre tiders naturvetenskap.
–
Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur
dag, natt,
månader,
år och årstider kan förklaras.
–
Människan i rymden och användningen av satelliter.
–
Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur.
Fysikens metoder och arbetssätt
–
Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
–
Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur
de
används
i undersökningar.
–
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga
rapporter.
–
Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i
faktatexter
och
tidningsartiklar.
I
årskurs 7–9
Fysiken i naturen och samhället
–
Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra
energi. Olika
energislags
energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
–
Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
–
Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara
möjligheter och
begränsningar
i framtiden.
–
Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom
meteorologin och
kommuniceras
i väderprognoser.
–
Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans,
växthuseffekten
och
klimatförändringar.
–
Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av
partikelstrålning och
elektromagnetisk
strålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika
typer
av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och
informationsteknik.
–
Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och
fas-övergångar, tryck,
volym,
densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens
spridning i
naturen.
–
Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.
Fysiken och vardagslivet
–
Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur
kunskaper om
detta
kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
–
Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett,
block och taljor.
–
Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets
egenskaper och
ljudmiljöns
påverkan på hälsan.
–
Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang.
Förklaringsmodeller
för
hur ögat uppfattar färg.
–
Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och
hur de
används
i vardagliga sammanhang.
–
Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i
vardaglig
elektrisk
utrustning.
Fysiken och världsbilden
–
Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av
och format
världsbilder.
Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors
levnadsvillkor.
–
Aktuella forskningsområden inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och
nanoteknik.
–
Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra
beskrivningar.
–
Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling.
–
Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos
och
avstånd
mellan dessa.
–
De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar,
giltighet och
föränderlighet.
Fysikens metoder och arbetssätt
–
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering,
utförande
och
utvärdering.
–
Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter,
till
exempel
fart, tryck och effekt.
–
Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp,
modeller och
teorier.
–
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
–
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor
och
samhällsdiskussioner
med koppling till fysik.
3.11
Kemi
Naturvetenskapen
har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig
själv
och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
inom så
skilda
områden som hälsa, resurshushållning, materialutveckling och miljöteknik. Med
kunskaper
om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna
bidra
till en hållbar utveckling.
Syfte
Undervisningen
i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om kemiska
sammanhang
och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom
undervisningen
ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om kemiska processer och
materiens
egenskaper och uppbyggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.
Vidare
ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med
hjälp av
både
systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska
undervisningen
bidra
till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat,
andras argument
och
olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla
förståelse
för
att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga
arbetsmetoder.
Undervisningen
ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och
redskap
för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i
kemi
har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera
praktiska, etiska
och
estetiska valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.
Undervisningen
ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,
modeller
och teorier samt förståelse för hur dessa formas i samspel med erfarenheter
från
undersökningar
av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar
förmågan
att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med
naturvetenskapligt
innehåll.
Undervisningen
ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan
naturvetenskapliga
och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna
även
ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens
världsbild
och
ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt har påverkat
varandra.
Genom
undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att
utveckla sin förmåga att
–
använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta
ställning i
frågor
som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
–
genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
–
använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
kemiska
samband
i samhället, naturen och inuti människan.
Centralt
innehåll
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla
följande centrala innehåll
I
årskurs 1–3
Året runt i naturen
–
Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika
faser.
Stjärnbilder
och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
–
Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters
livscykler
och
anpassningar till olika årstider.
–
Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas
samt
namn
på några vanligt förekommande arter.
–
Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
Kropp och hälsa
–
Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.
–
Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.
–
Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av
olika sinnen.
Kraft och rörelse
–
Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i
gungor och
rutschbanor.
–
Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till
exempel vid
balansgång
och på gungbrädor.
Material och ämnen i vår omgivning
–
Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter
egenskaperna
utseende,
magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.
–
Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka
material
olika
vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.
–
Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna:
avdunstning,
kokning,
kondensering, smältning och stelning.
–
Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.
–
Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika
beståndsdelar,
till
exempel genom avdunstning och filtrering.
Berättelser om natur och naturvetenskap
–
Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
–
Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att
förstå och
förklara
fenomen i naturen.
Metoder och arbetssätt
–
Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
–
Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
–
Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra
uttrycksformer.
Undervisningen i kemi ska behandla följande centrala innehåll
I
årskurs 4–6
Kemin i naturen
–
Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad,
kretslopp och
oförstörbarhet.
Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande
form
och gasform.
–
Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende,
ledningsförmåga,
löslighet,
brännbarhet, surt eller basiskt.
–
Vattnets egenskaper och kretslopp.
–
Luftens egenskaper och sammansättning.
–
Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
Kemin i vardagen och samhället
–
Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall
som hanteras
och
sedan återgår till naturen.
–
Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida
metoder
för
att förlänga matens hållbarhet.
–
Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på
hälsan och
miljön
samt hur de är märkta och bör hanteras.
–
Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och
påverkan på
klimatet.
Kemin och världsbilden
–
Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för
människans
levnadsvillkor och syn på världen.
–
Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi
och
mystik
till modern vetenskap.
–
Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur,
myter och konst
och
äldre tiders naturvetenskap.
Kemins metoder och arbetssätt
–
Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
–
Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika
beståndsdelar.
–
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga
rapporter.
–
Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i
faktatexter
och
tidningsartiklar.
I
årskurs 7–9
Kemin i naturen
–
Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp
och
oförstörbarhet.
Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
–
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar
genom
kemiska
reaktioner.
–
Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar
och
spridningsprocesser
för materia i luft, vatten och mark.
–
Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter
och
människokroppen.
Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.
–
Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
–
Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer.
Kolatomens
kretslopp.
–
Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
Kemin i vardagen och samhället
–
Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad
det
innebär
för en hållbar utveckling.
–
Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och
plaster.
Livscykelanalys
av några vanliga produkter.
–
Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och
hur
nedbrytning
kan förhindras.
–
Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt.
–
Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i
människokroppen,
till exempel matspjälkning.
–
Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter,
kosmetika,
färger
och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
–
Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
–
Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
Kemin och världsbilden
–
Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för
världsbild,
teknik,
miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
–
Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och
nanoteknik.
–
De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet
och
föränderlighet.
–
Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
Kemins metoder och arbetssätt
–
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering,
utförande
och
utvärdering.
–
Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av
ämnen.
–
Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller
och
teorier.
–
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
–
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika
källor och
samhällsdiskussioner
med koppling till kemi.
SAMHÄLLSORIENTERANDE
ÄMNEN
3.12
Geografi
Förutsättningarna
för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla
människors
ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig. Samspelet
mellan
människan och hennes omgivning har gett upphov till många olika livsmiljöer.
Geografi
ger oss kunskap om dessa miljöer och kan bidra till förståelse av människans
levnadsvillkor.
Syfte
Undervisningen
i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om
geografiska
förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt
medvetande.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om,
och
kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.
Eleverna ska
även
ges förutsättningar att utveckla en medvetenhet om de sammanhang där geografiska
kunskaper
är viktiga och användbara.
Undervisningen
ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om vilka mänskliga
verksamheter,
och av naturen framkallade processer, som påverkar jordytans former och
mönster.
Den ska även bidra till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma
konsekvenser
av olika förändringar som sker i det geografiska rummet.
Undervisningen
ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med hur man växlar mellan
olika
tids- och rumsperspektiv. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper
om
hur
människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för
naturen och
människors
levnadsvillkor. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och
kännedom
om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och
dra
slutsatser
om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. På så sätt ska
eleverna
ges möjlighet att se världen ur ett helhetsperspektiv. Undervisningen ska även
ge
eleverna
förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av
omvärlden
och
att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp.
Genom
undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om
varför
intressekonflikter
om naturresurser uppstår. Undervisningen ska också medverka till att
eleverna
utvecklar kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer
acceptabel
levnadsmiljö för alla.
Genom
undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar
att utveckla sin förmåga att
–
analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och
förändrar
livsmiljöer
i olika delar av världen,
–
utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika
delar av
världen,
–
göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av
kartor och
andra
geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
–
värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden
kring etik och
hållbar
utveckling.
Centralt
innehåll
Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla
följande centrala
innehåll
I
årskurs 1–3
Att leva tillsammans
–
Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till
exempel skildringar
av
familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
–
Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få
för
konsekvenser.
–
Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt,
kamratskap,
könsroller,
jämställdhet och relationer.
–
Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i
sportsammanhang.
–
Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
Att leva i närområdet
–
Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel
mark, vatten
och
klimat.
–
Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål
kan
berätta
om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
–
Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
–
Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.
–
Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
–
Yrken och verksamheter i närområdet.
Att leva i världen
–
Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge
på
världsdelarna
samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
–
Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
–
Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.
–
Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga
uttryck.
–
Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan
se på dem i
vår
egen tid.
–
Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom.
Några
berättelser
ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
–
Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och
matvaror.
–
Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt
barnets
rättigheter
i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
–
Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.
–
Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några
vanliga
varor
och tjänster kan kosta.
–
Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
Att undersöka verkligheten
–
Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer
och mätningar.
Hur
man kan värdera och bearbeta källor och information.
–
Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till
exempel
närområdet
och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till
exempel
plats, läge och gräns.
–
Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala
innehåll
I
årskurs 4–6
Livsmiljöer
–
Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans
markutnyttjande och
naturens
egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta
får
för
människor och natur.
–
De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen.
Processen bakom
samt
deras utmärkande drag och utbredning.
–
Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila
bränslen. Var på
jorden
olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess
fördelning och
kretslopp.
–
Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker
till
fördelningen
och konsekvenser av denna.
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
–
Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige
samt
huvuddragen
för övriga Norden.
–
Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg,
regioner och
orter.
–
Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och
tematiska
kartor.
–
Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel
åldersfördelning,
trafikflöden och vattenförbrukning.
–
Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur
marken används i
närmiljön.
–
Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om
geografi.
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor
–
Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar
utveckling.
–
Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning,
hälsovård och
naturresurser
samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och
organisationers
arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
I
årskurs 7–9
Livsmiljöer
–
Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar
människors
levnadsvillkor.
–
Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser
förändringarna kan
få
för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
–
Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor
transporteras. Hur
människors
försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
–
Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och
konsekvenser av
den
ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och
konsekvenser
av detta.
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
–
Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar,
regioner och
orter.
–
Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor.
Topografiska
och
olika tematiska kartor.
–
Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data,
till exempel om
klimat,
hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och
geografiska
verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.
–
Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i
närsamhället.
–
Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om
geografi.
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor
–
Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar,
torka och
jordbävningar,
och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
–
På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och
samhällen kan
förebygga
risker.
–
Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och
mark.
–
Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa
drivmedel.
–
Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
–
Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och
naturresurser.
3.13
Historia
Människans
förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
och
perspektiv
på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra
val inför
framtiden.
Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka
verkligheten
och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå
och
förändra vår egen tid.
Syfte
Undervisningen
i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om
historiska
sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta
innebär
en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed
uppfattningen om
framtiden.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om
historiska
förhållanden, historiska begrepp och metoder och om hur historia kan användas
för
olika
syften. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om
likheter
och
skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna
få
förståelse
för olika kulturella sammanhang och levnadssätt.
Undervisningen
ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och
en
fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en
kronologisk
överblick
över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och
kulturer.
Undervisningen
ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar
kunskaper
om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och
möten
med
platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges
förutsättningar
att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till
grund
för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna
utvecklar
förståelse
för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och
värderingar.
Undervisningen
ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska berättelser
används
i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleverna få olika perspektiv på
sina
egna
och andras identiteter, värderingar och föreställningar.
Genom
undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar
att utveckla sin förmåga att
–
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av
tidsperioder, händelser,
gestalter,
kulturmöten och utvecklingslinjer,
–
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk
kunskap,
–
reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang
och utifrån
olika
perspektiv, och
–
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas,
skapas och
används.
Centralt
innehåll
Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla
följande centrala
innehåll
I
årskurs 1–3
Att leva tillsammans
–
Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till
exempel skildringar
av
familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
–
Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få
för
konsekvenser.
–
Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt,
kamratskap,
könsroller,
jämställdhet och relationer.
–
Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i
sportsammanhang.
–
Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
Att leva i närområdet
–
Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel
mark, vatten
och
klimat.
–
Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål
kan
berätta
om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
–
Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
–
Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.
–
Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
–
Yrken och verksamheter i närområdet.
Att leva i världen
–
Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge
på
världsdelarna
samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
–
Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
–
Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.
–
Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga
uttryck.
–
Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan
se på dem i
vår
egen tid.
–
Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom.
Några
berättelser
ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
–
Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och
matvaror.
–
Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt
barnets
rättigheter
i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
–
Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.
–
Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några
vanliga
varor
och tjänster kan kosta.
–
Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
Att undersöka verkligheten
–
Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer
och mätningar.
Hur
man kan värdera och bearbeta källor och information.
–
Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till
exempel
närområdet
och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till
exempel
plats, läge och gräns.
–
Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
Undervisningen i historia ska behandla följande centrala
innehåll
I
årskurs 4–6
Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500
–
Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och
järnåldern.
–
Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad
handel
och
migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens
handelssystem.
–
De nordiska staternas bildande.
–
Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater
i Sverige
och
de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika
människor
och grupper.
–
Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
–
Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra
kulturer
kan
berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn,
kvinnor
och män.
Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700
–
Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av
handelsvaror,
språk
och kultur.
–
Den svenska statens framväxt och organisation.
–
Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för
olika
människor
och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska
riket.
–
Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
–
Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om
likheter och
skillnader
i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700–1850
–
Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i
form av
järnexport
och genom resor till Asien.
–
Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
–
Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor
och
grupper.
–
Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
–
Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om
Sveriges
historia
och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Hur historia används och historiska begrepp
–
Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan
avläsas i
våra
dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och
gränser.
–
Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl
XII och
häxprocesserna,
har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
–
Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och
konsekvens, källor
och
tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
–
Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt
olika syn på
deras
betydelser.
I
årskurs 7–9
Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700
–
Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet,
till
exempel
i Afrika, Amerika och Asien.
–
Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
–
Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika,
kan berätta
om
likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar,
cirka 1700–1900
–
Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
–
Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till
industrialiseringen,
samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors
levnadsvillkor
i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom
och
mellan länder.
–
Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska
ideologier.
–
Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att
påverka och
förbättra
sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet
av
fackföreningar och kampen mot slaveri.
Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950
–
Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
–
Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra
delar av
världen.
–
De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar
och folkmord.
Förintelsen
och Gulag.
–
Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av
människors
upplevelser
av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär
diktatur
och
motstånd mot detta.
Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900
till nutid
–
Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser,
till exempel
kvinnorörelsen,
och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och
förändring
i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
–
Framväxten av det svenska välfärdssamhället.
–
Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella
minoriteternas situation
i
Sverige.
–
Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i
världen.
–
FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
–
Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
–
Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia
speglar övergripande
förändringar
i människors levnadsvillkor.
Hur historia används och historiska begrepp
–
Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner,
namn,
språkliga
uttryck, byggnader, städer och gränser.
–
Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel
inom
familjen,
föreningslivet, organisationer och företag.
–
Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
–
Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i
påverkar deras
villkor
och värderingar.
–
Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet
betyder och
hur
de används i historiska sammanhang.
–
Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden
och kalla
kriget
samt olika syn på deras betydelser.
3.14
Religionskunskap
Människor
har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina
levnadsvillkor
och
de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är
därför
centrala
inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald,
är
kunskaper
om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig
förståelse
mellan
människor.
Syfte
Undervisningen
i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om
religioner
och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen.
Genom
undervisningen
ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa
traditioner
lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen
ska
allsidigt
belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och
konflikter,
för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation.
Undervisningen
ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har
påverkat
det svenska samhället och dess värderingar.
Genom
undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella
uttryck
med
anknytning till religiösa traditioner. Eleverna ska också ges möjligheter att
utveckla
kunskap
om hur man kritiskt granskar källor och samhällsfrågor med koppling till
religioner
och
andra livsåskådningar.
Undervisningen
ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och
sitt
etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar
för eleverna att
utveckla
en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors
sätt att
tänka
och leva.
Undervisningen
ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och
livsåskådningar
ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Eleverna
ska
vidare
ges förutsättningar att kunna analysera och ta ställning i etiska och moraliska
frågor.
Undervisningen
ska även bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors
värderingar
hänger samman med religioner och andra livsåskådningar. Den ska också bidra
till
att eleverna utvecklar beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig
själva och sin
omgivning.
Genom
undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar
att utveckla sin förmåga att
–
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika
tolkningar och
bruk
inom dessa,
–
analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och ske-enden i
samhället,
–
reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
–
resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar
utifrån etiska
begrepp
och modeller, och
–
söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas
relevans
och
trovärdighet.
Centralt
innehåll
Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla
följande centrala
innehåll
I
årskurs 1–3
Att leva tillsammans
–
Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till
exempel skildringar
av
familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
–
Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få
för
konsekvenser.
–
Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt,
kamratskap,
könsroller,
jämställdhet och relationer.
–
Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i
sportsammanhang.
–
Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
Att leva i närområdet
–
Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel
mark, vatten
och
klimat.
–
Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål
kan
berätta
om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
–
Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
–
Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.
–
Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
–
Yrken och verksamheter i närområdet.
Att leva i världen
–
Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge
på
världsdelarna
samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
–
Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
–
Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.
–
Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga
uttryck.
–
Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan
se på dem i
vår
egen tid.
–
Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom.
Några
berättelser
ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
–
Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och
matvaror.
–
Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt
barnets
rättigheter
i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
–
Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.
–
Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några
vanliga
varor
och tjänster kan kosta.
–
Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
Att undersöka verkligheten
–
Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer
och mätningar.
Hur
man kan värdera och bearbeta källor och information.
–
Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till
exempel
närområdet
och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till
exempel
plats, läge och gräns.
–
Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
Undervisningen i religionskunskap ska behandla följande
centrala innehåll
I
årskurs 4–6
Religioner och andra livsåskådningar
–
Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i
kristendomen
och
i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
–
Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i
kristendomen och
de
andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser
i Bibeln och
andra
urkunder.
–
Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.
–
Begreppen religion och livsåskådning.
Religion och samhälle
–
Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr
och nu.
Kristna
högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och
psalmer.
–
Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Identitet och livsfrågor
–
Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det
innebär att vara en
bra
kamrat, skildras i populärkulturen.
–
Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter
döden, skildras
i
religioner och andra livsåskådningar.
–
Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet,
livsstil och
grupptillhörighet.
Etik
–
Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
–
Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och
roller,
jämställdhet,
sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
–
Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.
I
årskurs 7–9
Religioner och andra livsåskådningar
–
Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för
kristendomens
tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
–
Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom,
hinduism och
buddhism.
–
Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
–
Huvuddragen i världsreligionernas historia.
–
Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta
tar sig uttryck.
–
Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.
Religion och samhälle
–
Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och
se-kularisering.
–
Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
–
Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån
ett kritiskt
förhållningssätt.
–
Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel
i frågor om
religionsfrihet,
sexualitet och synen på jämställdhet.
Identitet och livsfrågor
–
Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och
sexualitet,
skildras
i populärkulturen.
–
Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och
livsstilar.
–
Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid
formandet av
identiteter
och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
Etik
–
Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska
modeller, till
exempel
konsekvens- och pliktetik.
–
Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska
resonemang,
till exempel dygdetik.
–
Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
–
Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga
rättigheter och
demokratiska
värderingar, till exempel frihet och ansvar.
3.15
Samhällskunskap
Människor
har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar
samhällen.
I
dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem
kopplade till
globalisering,
interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om
samhället
ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i
en
komplex
värld.
Syfte
Undervisningen
i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om
hur
individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna
ges
möjlighet
att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan
helhetssyn
är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter
centrala.
Undervisningen
ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På
så
sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors
levnadsvillkor,
betydelsen
av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till
uttryck och
hur
olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.
Undervisningen
ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och
kunskaper
om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom
undervisningen
ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man
kritiskt
granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Eleverna ska vidare ges
möjlighet att
utveckla
kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller.
Undervisningen
ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga
rättigheterna
och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att
eleverna
tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och
principer
som
utmärker ett demokratiskt samhälle.
Genom
undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter
och
aktuella
händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra
uppfattningar.
Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet
meningsutbyte
om samhällsfrågor.
Genom
undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar
att utveckla sin förmåga att
–
reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och sam-verkar,
–
analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur
olika
perspektiv,
–
analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och
modeller,
–
uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor
och
argumentera
utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
–
söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och
värdera deras
relevans
och trovärdighet,
–
reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer,
arbetssätt och
beslutsprocesser.
Centralt
innehåll
Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla
följande centrala
innehåll
I
årskurs 1–3
Att leva tillsammans
–
Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till
exempel skildringar
av
familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
–
Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få
för
konsekvenser.
–
Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt,
kamratskap,
könsroller,
jämställdhet och relationer.
–
Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i
sportsammanhang.
–
Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
Att leva i närområdet
–
Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel
mark, vatten
och
klimat.
–
Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål
kan
berätta
om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
–
Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
–
Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.
–
Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
–
Yrken och verksamheter i närområdet.
Att leva i världen
–
Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge
på
världsdelarna
samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
–
Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
–
Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.
–
Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga
uttryck.
–
Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan
se på dem i
vår
egen tid.
–
Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom.
Några
berättelser
ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
–
Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och
matvaror.
–
Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt
barnets
rättigheter
i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
–
Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.
–
Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några
vanliga
varor
och tjänster kan kosta.
–
Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
Att undersöka verkligheten
–
Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer
och mätningar.
Hur
man kan värdera och bearbeta källor och information.
–
Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till
exempel
närområdet
och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till
exempel
plats, läge och gräns.
–
Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande
centrala innehåll
I
årskurs 4–6
Individer och gemenskaper
–
Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet.
–
Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
–
Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella
minoriteternas
rättigheter.
Information och kommunikation
–
Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur
sexualitet och
könsroller
framställs i medier och populärkultur.
–
Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett
källkritiskt
förhållningssätt.
Rättigheter och rättsskipning
–
Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt
-kriminalitet och
dess
konsekvenser för individen, familjen och samhället.
–
De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets
rättigheter i
enlighet
med barnkonventionen.
Samhällsresurser och fördelning
–
Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
–
Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat
använder
skattepengarna
till.
–
Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några
orsaker till, och
konsekvenser
av, välstånd och fattigdom.
Beslutsfattande och politiska idéer
–
Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala
beslutsfattandet, till
exempel
i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.
–
Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika
uppdrag.
Politiska
skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.
I
årskurs 7–9
Individer och gemenskaper
–
Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas,
till exempel av
socioekonomisk
bakgrund, kön och sexuell läggning.
–
Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska för-delning.
Konsekvenser
av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
–
Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet,
pensionssystemet
och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på
enskilda
individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.
–
Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.
Information och kommunikation
–
Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och
granskare av
samhällets
maktstrukturer.
–
Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings
olika
delar.
Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur
individer
och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
–
Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via
elektroniska
medier.
Rättigheter och rättsskipning
–
De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med
barnkonventionen.
Deras
innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
–
Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
–
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
–
De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt
vad deras
särställning
och rättigheter innebär.
–
Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i
demokratiska
samhällen.
Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska
rättigheter
och skyldigheter.
–
Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning
och
lagstiftning
påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet.
Kriminalvårdens
uppgifter och brottsoffers situation.
Samhällsresurser och fördelning
–
Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker
till
förändringar
i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
–
Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners
ekonomier
förändras
i en globaliserad värld.
–
Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel
arbetsmiljö och
arbetsrätt.
Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några
orsaker
till individens val av yrke och till löneskillnader.
–
Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende
på kön,
etnicitet
och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund,
utbildning,
boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
Beslutsfattande och politiska idéer
–
Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har
utvecklats.
–
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting
och
kommuner.
Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i
stort.
Sveriges grundlagar.
–
Några olika stats- och styrelseskick i världen.
–
Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s
syfte och
huvudsakliga
uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i
väpnade
konflikter.
–
Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
–
Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling
samt hur
man
inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
3.16
Slöjd
Att
tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för
människan att
tänka
och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna
konkreta
lösningar
inom hantverkstradition och design utifrån behov i olika situationer. Slöjd
innebär
manuellt
och intellektuellt arbete i förening vilket utvecklar kreativitet, och stärker
tilltron till
förmågan
att klara uppgifter i det dagliga livet. Dessa förmågor är betydelsefulla för
både
individers
och samhällens utveckling.
Syfte
Undervisningen
i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i olika hantverk
och
förmågan att arbeta med olika material och uttrycksformer. Eleverna ska ges
möjligheter
att
utveckla sin skicklighet i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling
samverkar.
Undervisningen
ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika lösningar,
framställa
föremål och värdera resultat. På så sätt ska undervisningen bidra till att
väcka
elevernas
nyfikenhet att utforska och experimentera med olika material och att ta sig an
utmaningar
på ett kreativt sätt.
Genom
undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om färg,
form,
funktion och konstruktion och om hur dessa kunskaper kan kombineras med medvetna
val
av material och teknik. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna
utvecklar
förtrogenhet
med begrepp som beskriver arbetsprocesser, redskap och slöjdföremåls estetiska
uttryck.
Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetsmiljö och
säkerhetsfrågor
och om hur man väljer och hanterar material för att främja en hållbar
utveckling.
Undervisningen
ska bidra till att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiska traditioner
och
uttryck samt förståelse för slöjd, hantverk och design från olika kulturer och
tidsperioder.
Genom
undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar
att
utveckla sin förmåga att
–
formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap,
verktyg och
hantverkstekniker,
–
välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet
och utifrån
kvalitets-
och miljöaspekter,
–
analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika
begrepp, och
–
tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.
Centralt
innehåll
I
årskurs 1–3
Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker
–
Metall, textil och trä. Materialens egenskaper och användningsområden.
–
Handverktyg och redskap, hur de benämns och hur de används på ett säkert och
ändamålsenligt
sätt.
–
Enkla former av några hantverkstekniker, till exempel metalltrådsarbete,
sågning och
tovning.
–
Enkla skisser och arbetsbeskrivningar, hur de kan läsas, följas och kopplas
till enkla
beräkningar.
Slöjdens arbetsprocesser
–
Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och
muntlig
värdering
av arbetsprocessen.
–
Utforskande av materialens, redskapens och verktygens möjligheter.
Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer
–
Berättelser som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
–
Hur färg, form och material påverkar slöjdföremåls uttryck.
Slöjden i samhället
–
Slöjdföremåls funktion och betydelse som bruks- och prydnadsföremål.
–
Några slöjdmaterials ursprung, till exempel ull och svenska träslag.
I
årskurs 4–6
Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker
–
Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och
kombinationsmöjligheter.
–
Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett
säkert och
ändamålsenligt
sätt.
–
Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning.
Begrepp som
används
i samband med de olika teknikerna.
–
Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar
och hur de
kan
läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
Slöjdens arbetsprocesser
–
Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och
värdering av
arbetsprocessen.
Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.
–
Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.
–
Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, till exempel i en loggbok.
Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer
–
Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och
förebilder för
egna
idéer och skapande.
–
Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls
estetiska
uttryck.
–
Hur symboler och färger används inom barn- och ungdomskulturer och vad de
signalerar.
Slöjden i samhället
–
Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i
nutid.
–
Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av
material.
I
årskurs 7–9
Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker
−
Metall, textil och trä, deras kombinationsmöjligheter med
varandra och med andra material,
till
exempel nyproducerade och återanvända material.
−
Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de
används på ett säkert och
ändamålsenligt
sätt.
–
Utvecklade former av hantverkstekniker, till exempel gjutning, vävning och
svarvning.
Begrepp
som används i samband med dessa.
–
Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar
och hur de
kan
läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
–
Arbetsmiljö och ergonomi, till exempel ljudnivå och arbetsställningar.
Slöjdens arbetsprocesser
–
Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och
värdering och hur
delarna
i arbetsprocessen samverkar och påverkar re-sultatet.
–
Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöj-ligheter.
–
Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet.
Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer
–
Arkitektur, konst och design som inspirationskällor och förebilder vid
bearbetning av egna
idéer.
–
Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.
–
Mode och trender, vad dessa uttryck signalerar och hur de påverkar indi-viden.
–
Slöjd och hantverk i Sverige och andra länder som uttryck för etnisk och
kulturell identitet.
Slöjden i samhället
–
Design, konsthantverk, hemslöjd och andra slöjdformer i det offentliga rummet.
–
Olika material och hur de produceras utifrån ett hållbarhetsperspektiv.
3.17
Svenska
Språk
är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom
språket
utvecklar
människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra
känner
och
tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna
förstå och verka i
ett
samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.
Syfte
Undervisningen
i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om
svenska
språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt
taloch
skriftspråk
så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika
sammanhang
och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges
möjlighet
att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.
Undervisningen
ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom
undervisningen
ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar
egna
åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen
ska även
syfta
till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och
tillsammans
med
andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska
uttrycksformer.
Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur
man
söker och kritiskt värderar information från olika källor.
I
undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika
tider och
skilda
delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper
om
olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och
annat estetiskt
berättande
ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten
och sin
förståelse
för omvärlden.
Genom
undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om
svenska
språket,
dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar
beroende
på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att
stärka
elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa
förmågan.
Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet
man
kommunicerar
på kan få konsekvenser för andra människor. Därigenom ska eleverna ges
förutsättningar
att ta ansvar för det egna språkbruket.
Undervisningen
ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de
nordiska
grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Genom
undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar
att utveckla sin förmåga att
–
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
–
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
–
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
–
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
–
söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt
innehåll
I
årskurs 1–3
Läsa och skriva
–
Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen
efter textens form
och
innehåll.
–
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras
-typiska uppbyggnad
och
språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
–
Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin
text och göra
förtydliganden.
–
Handstil och att skriva på dator.
–
Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och
utropstecken samt
stavningsregler
för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
–
Alfabetet och alfabetisk ordning.
–
Sambandet mellan ljud och bokstav.
Tala, lyssna och samtala
–
Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
–
Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika
mottagare.
Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presen-tationer.
–
Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
Berättande texter och sakprosatexter
–
Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda
delar av världen.
Texter
i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik,
sagor
och
myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och
erfarenheter.
–
Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan
organiseras
med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära
personbeskrivningar.
–
Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
–
Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur
deras innehåll
kan
organiseras.
–
Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar,
och hur de kan
organiseras
med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
–
Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och
webbtexter.
Språkbruk
–
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något
man talat om.
–
Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
–
Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords
nyanser.
–
Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas
genom röstläge
och
kroppsspråk.
Informationssökning och källkritik
Informationssökning
i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.
Källkritik,
hur texters avsändare påverkar innehållet.
I
årskurs 4–6
Läsa och skriva
–
Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att
urskilja texters
budskap,
både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
–
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras
typiska uppbyggnad
och
språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
–
Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar
emot respons
på
texter.
–
Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp
av dator.
–
Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler,
skiljetecken,
ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av
sambandsord.
–
Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
Tala, lyssna och samtala
–
Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
–
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen
hämtade
från
vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att
planera
och
genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en
presentation.
Berättande texter och sakprosatexter
–
Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från
Sverige,
Norden
och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och
myter
som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
–
Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med
parallellhandling
och
tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
–
Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras
verk.
–
Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel
faktatexter,
arbetsbeskrivningar,
reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska
språkliga
drag.
–
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva
spel och tvprogram.
Texternas
innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Språkbruk
–
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och
stödord.
–
Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
Ords och
begrepps
nyanser och värdeladdning.
–
Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket
syfte, till
exempel
skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.
–
Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad
svenska.
Några
kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och
likheter
mellan
dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.
Informationssökning och källkritik
–
Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i
uppslagsböcker, genom
intervjuer
och via sökmotorer på Internet.
–
Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt
förhållningssätt.
I
årskurs 7–9
Läsa och skriva
–
Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att
urskilja texters
budskap,
tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
–
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras
typiska uppbyggnad
och
språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
–
Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar
emot respons
på
texter.
–
Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för
språkbehandling
i digitala medier.
–
Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och sats-delar.
–
Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
Tala, lyssna och samtala
–
Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen
i vad
som
sagts.
–
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen
hämtade
från
skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte
och
mottagare.
Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra
muntliga
presentationer.
Berättande texter och sakprosatexter
–
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden
och övriga
världen.
Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Lyrik,
dramatik,
sagor och myter.
–
Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar
och
vuxna.
Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och
yttre
dialoger.
–
Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig
ifrån varandra.
–
Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från
Sverige, Norden
och
övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som
verken
har tillkommit i.
–
Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter,
till exempel
tidningsartiklar,
vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas
syften,
innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
–
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska
komponenter.
Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier,
teaterföreställningar
och webbtexter.
–
Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande
texter med
inslag
av argumentation.
Språkbruk
–
Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord
och föra
anteckningar.
–
Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
Ords och
begrepps
nyanser och värdeladdning.
–
Nya ord i språket, till exempel lånord.
–
Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med
vilket
syfte
man kommunicerar.
–
Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna
identitetsutvecklingen.
–
Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i
olika medier och
sammanhang.
–
Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i
Sverige och
olika
språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och
likheter
mellan
de olika språken.
–
Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras
ställning i
samhället.
Informationssökning och källkritik
–
Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt
genom
intervjuer.
–
Hur man citerar och gör källhänvisningar.
–
Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet
med ett
källkritiskt
förhållningssätt.
3.18
Svenska som andraspråk
Språk
är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom
språket
utvecklar
människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra
känner
och
tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna
förstå och verka i
ett
samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.
Syfte
Undervisningen
i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar
kunskaper
i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar
att
utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin
språkförmåga och kan
uttrycka
sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom
undervisningen
ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.
Undervisningen
ska ge eleverna rika möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin
kunskapsnivå,
utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet.
Undervisningen
ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva på svenska. Genom
undervisningen
ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar
egna
åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen
ska även
syfta
till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och
tillsammans
med
andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska
uttrycksformer.
Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur
man
söker och kritiskt värderar information från olika källor.
I
undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika
tider och
skilda
delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar
kunskaper
om
olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och
annat estetiskt
berättande
ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska språk, den egna
identiteten
och sin förståelse för omvärlden.
Genom
undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om
svenska
språket,
dess normer, uppbyggnad, uttal, ord och begrepp samt om hur språkbruk varierar
beroende
på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att
stärka
elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa
förmågan.
Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet
man
kommunicerar
på kan få konsekvenser för andra människor. Därigenom ska eleverna ges
förutsättningar
att ta ansvar för det egna språkbruket.
Genom
undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis
ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
–
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
–
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
–
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
–
välja och använda språkliga strategier,
–
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
–
söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt
innehåll
I
årskurs 1–3
Läsa och skriva
–
Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen
efter textens form
och
innehåll.
–
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras
-typiska uppbyggnad
och
språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
–
Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin
text och göra
förtydliganden.
–
Handstil och att skriva på dator.
–
Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och
utropstecken, ords
böjningsformer
och meningsbyggnad samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i
elevnära
texter.
–
Alfabetet och alfabetisk ordning.
–
Läsriktning samt bokstävers form och ljud i jämförelse med modersmålet.
–
Sambandet mellan ljud och bokstav.
Tala, lyssna och samtala
–
Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer
när det egna
svenska
språket inte räcker till.
–
Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
–
Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika
mottagare.
Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
–
Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
–
Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig
förstådd.
–
Svenska språkets uttal i jämförelse med modersmålets.
Berättande texter och sakprosatexter
–
Berättande texter och poetiska texter för barn. Texter i form av rim, ramsor,
sånger,
bilderböcker,
kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska
texter
som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
–
Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan
organiseras
med inledning, händelseförlopp och avslutning.
–
Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur
deras innehåll
kan
organiseras.
–
Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar,
och hur de kan
organiseras
med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
–
Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och
webbtexter.
Språkbruk
–
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något
man talat om.
–
Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
–
Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords
nyanser.
–
Vardagliga ords betydelseomfång och kategorisering i jämförelse med elevens
modersmål,
till
exempel att flera ord på ett språk motsvaras av ett ord på ett annat språk.
–
Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas
genom röstläge
och
kroppsspråk.
Informationssökning och källkritik
–
Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.
–
Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
I
årskurs 4–6
Läsa och skriva
–
Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att
urskilja texters
budskap,
både det uttalade och sådant som står mellan raderna.
–
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras
typiska uppbyggnad
och
språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
–
Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar
emot respons
på
texter.
–
Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp
av dator.
–
Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler,
skiljetecken,
ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av
sambandsord.
–
Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
Tala, lyssna och samtala
−
Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i
skolans ämnen när det egna
svenska
språket inte räcker till.
–
Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
–
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen
hämtade
från
vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att
planera
och
genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en
presentation.
–
Uttal, satsmelodi och sambandet mellan betoning och betydelse.
Berättande texter och sakprosatexter
–
Berättande texter och poetiska texter för barn och unga. Texter i form av
skönlitteratur,
lyrik,
dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors villkor och identitets-
och
livsfrågor.
–
Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med
parallellhandling
och
tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt deras ord och begrepp.
–
Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras
verk.
–
Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel
faktatexter,
arbetsbeskrivningar,
reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska
språkliga
drag samt deras ord och begrepp.
–
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva
spel och tvprogram.
Texternas
innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Språkbruk
–
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och
stödord.
–
Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
Ords och
begrepps
nyanser och värdeladdning.
–
Ord och begrepp i skolans ämnen och i vardagsspråk. Synonymer och motsatsord.
–
Ords klassificering i över- och underordning, till exempel kläder – tröja.
–
Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket
syfte, till
exempel
skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva faktatext.
Informationssökning och källkritik
–
Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i
uppslagsböcker, genom
intervjuer
och via sökmotorer på Internet.
–
Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt
förhållningssätt.
I
årskurs 7–9
Läsa och skriva
–
Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att
urskilja texters
budskap,
tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
–
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras
typiska uppbyggnad
och
språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
–
Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar
emot respons
på
texter.
–
Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för
språkbehandling
i digitala medier.
–
Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
–
Meningsbyggnad på svenska i jämförelse med elevens modersmål samt hur
orsakssamband
kan
formuleras genom olika typer av bisatser.
–
Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
Tala, lyssna och samtala
−
Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i
skolans ämnen när det egna
svenska
språket inte räcker till.
–
Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen
i vad
som
sagts.
–
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen
hämtade
från
skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte
och
mottagare.
Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra
en
presentation.
–
Svenska språkets prosodi och uttalets betydelse för att göra sig förstådd.
Olika variationer
av
talad svenska.
Berättande texter och sakprosatexter
–
Skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och skilda
delar av världen.
Skönlitteratur
som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
–
Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur.
Parallellhandling,
tillbakablickar,
miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.
–
Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig
ifrån varandra.
–
Några skönlitterärt betydelsefulla författare och deras verk samt de historiska
och kulturella
sammanhang
som verken har tillkommit i.
–
Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter,
till exempel
tidningsartiklar,
vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas
syften,
innehåll, uppbyggnad och språkliga drag samt deras ord och begrepp.
–
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska
komponenter.
Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier,
teaterföreställningar
och webbtexter.
–
Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande
texter med
inslag
av argumentation.
Språkbruk
–
Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord
och föra
anteckningar.
–
Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
Ords och
begrepps
nyanser och värdeladdning.
–
Ord och begrepp från skolans ämnen och vardagsspråk samt nya ord i språket,
till exempel
lånord.
–
Ordbildning, till exempel avledningar med suffix och prefix. Bildspråk och
idiomatiska
uttryck.
–
Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med
vilket
syfte
man kommunicerar.
–
Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna
identitetsutvecklingen.
–
Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i
olika medier och
sammanhang.
Informationssökning och källkritik
–
Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt
genom
intervjuer.
–
Hur man citerar och gör källhänvisningar.
–
Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet
med ett
källkritiskt
förhållningssätt.
3.19
Teckenspråk för hörande
Språk
är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha
kunskaper i
flera
språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och
större
förståelse
för olika sätt att leva. Kunskaper i flera språk ger också större möjligheter
att ingå i
skilda
sociala och kulturella sammanhang. Kunskaper i teckenspråk är en förutsättning
för att
på
ett naturligt sätt kunna verka bland döva och andra teckenspråkiga.
Syfte
Undervisningen
i ämnet teckenspråk för hörande ska syfta till att eleverna utvecklar
kunskaper
i svenskt teckenspråk och kunskaper om de sammanhang där teckenspråket
används
samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för
skilda
syften.
Genom
undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ
förmåga.
Denna förmåga innebär att förstå teckenspråk i både möten med människor och
teckenspråkiga
texter, att kunna formulera sig och samspela med andra på teckenspråk och att
kunna
anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den
kommunikativa
förmågan
ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att
stödja
kommunikationen
och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.
I
mötet med teckenspråk ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att
sätta
innehållet
i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen
ska även
ge
eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för livsvillkor
samt
kulturella
och sociala företeelser i det teckenspråkiga samhället och andra sammanhang där
teckenspråk
används.
Undervisningen
ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och
tillägna
sig innehållet i teckenspråk från olika källor. De ska också ges
förutsättningar att
kunna
använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation.
Undervisningen
ska stimulera elevernas nyfikenhet på språk och kulturer och förmedla nyttan
av
språkkunskaper.
Genom
undervisningen i ämnet teckenspråk för hörande ska eleverna sammanfattningsvis
ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
–
avläsa och förstå teckenspråk och olika slags teckenspråkiga texter,
–
formulera sig och kommunicera på teckenspråk,
–
använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda på
teck-enspråk,
–
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, samt
–
reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser bland
döva och andra
teckenspråkiga
i olika sammanhang och situationer, nationellt och internationellt.
Centralt
innehåll
I
årskurs 4–9, inom ramen för elevens val
Kommunikationens innehåll
–
Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
–
Intressen, vardagliga situationer, personer och platser.
–
Åsikter och känslor.
–
Konkreta företeelser i det teckenspråkiga samhället.
Avläsa – reception
–
Tydligt teckenspråk och teckenspråkiga texter som är instruerande och
beskrivande, med
bildstöd
och från olika medier.
–
Samtal och dialoger.
–
Berättelser och annan fiktion på teckenspråk, även i dramatiserad form.
–
Information på teckenspråk, till exempel vägbeskrivningar och recept.
–
Strategier för att uppfatta betydelsebärande enheter och dra slutsatser om
innehållet, till
exempel
med hjälp av förförståelse.
–
Olika sätt att orientera sig i teckenspråkiga texter från Internet och andra
medier.
–
Grundläggande principer för teckenspråks gestuella-visuella struktur.
–
Språkliga företeelser som tecken, fasta orala komponenter och icke-manuella
signaler i det
språk
eleverna möter.
–
Hur ord bokstaveras och används i teckenspråk i olika situationer.
Teckna och samtala – produktion och interaktion
–
Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar på
teckenspråk.
–
Strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till exempel frågor,
omformuleringar och
visualisering.
–
Bokstavering, tecken och icke-manuella signaler för tydlig kommunikation.
I
årskurs 4–9, inom ramen för språkval
Kommunikationens innehåll
–
Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
–
Intressen, vardagliga situationer, personer, platser, aktiviteter och
händelser.
–
Åsikter, känslor och erfarenheter.
–
Det teckenspråkiga samhället och teckenspråkets ställning i Sverige.
Avläsa – reception
–
Tydligt teckenspråk och teckenspråkiga texter som är instruerande och
beskrivande från
olika
medier.
–
Samtal och dialoger.
–
Berättelser och annan fiktion på teckenspråk, även i dramatiserad form.
–
Information på teckenspråk, till exempel tidtabeller.
–
Strategier för att uppfatta betydelsebärande enheter och förstå sammanhang
beroende på
framställningens
form och innehåll.
–
Olika sätt att söka och välja teckenspråkiga texter från Internet och andra
medier.
–
Språkliga företeelser som tecken, bokstavering, satsbyggnad, fasta orala
komponenter och
icke-manuella
signaler i det språk som eleverna möter.
–
Hur olika signaler används för att inleda och avsluta olika typer av samtal och
teckenspråkiga
texter.
Teckna och samtala – produktion och interaktion
–
Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar på
sammanhängande
teckenspråk.
–
Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte
räcker till, till
exempel
omformuleringar.
–
Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor
och bekräftande
fraser
och uttryck.
–
Bokstavering, tecken, fasta orala komponenter, icke-manuella signaler och
satsbyggnad för
tydlig
kommunikation.
3.20
Teknik
Tekniska
lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för
samhällens
utveckling.
Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa
problem
och
uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande
i vardagsoch
arbetslivet
och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av
teknik.
För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den
teknik
som
omger oss göras synlig och begriplig.
Syfte
Undervisningen
i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och
sin
tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv
värld.
Undervisningen
ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta
sig
an
tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.
Genom
undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om
tekniken
i
vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp.
Undervisningen
ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika
problem
och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar
att
utveckla
egna tekniska idéer och lösningar.
Genom
undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att
teknisk
verksamhet
har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska
undervisningen
ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma
tekniska
lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller,
ekonomi och
hållbar
utveckling.
Undervisningen
ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska
utveckling
för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska
företeelser och
sammanhang
och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen
ska
även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med
andra
vetenskaper
och konstarter.
Genom
undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar
att
utveckla sin förmåga att
–
identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och
funktion,
–
identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag
till lösningar,
–
använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
–
värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
–
analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats
över tid.
Centralt
innehåll
I
årskurs 1–3
Tekniska lösningar
–
Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används
för att
uppnå
en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika
slag.
–
Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den
kupade
handen
som förebild för förvaringskärl.
–
Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan
sammanfogas.
–
Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
–
Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur
de är
utformade
och kan förbättras.
–
Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
–
Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller.
Teknik, människa, samhälle och miljö
–
Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.
–
Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.
–
Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet.
I
årskurs 4–6
Tekniska lösningar
–
Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är
sammanfogade
med
hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.
–
Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus
och broar.
–
Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus
eller rörelse,
till
exempel larm och belysning.
–
Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i
ficklampor.
–
Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt
användning i
hållfasta
och stabila konstruktioner.
–
Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
–
Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning,
förslag till
lösningar,
konstruktion och utprövning.
–
Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila
strukturer,
mekanismer
och elektriska kopplingar.
–
Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och
måttangivelser
samt fysiska eller digitala modeller.
Teknik, människa, samhälle och miljö
–
Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem,
vatten- och
avloppssystem
samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.
–
Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några
orsaker till
detta.
–
Olika sätt att hushålla med energi i hemmet.
–
Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska
lösningar.
I
årskurs 7–9
Tekniska lösningar
–
Styr- och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av
kraft och rörelse.
–
Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel
armering och
balkformer.
–
Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder
och enkla
förstärkare.
–
Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon
industriell process,
till
exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning.
–
Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid
produktion
och
distribution av elektricitet.
–
Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av
information,
till exempel datorer, Internet och mobiltelefoni.
–
Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och
elasticitet
vid
val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett
antal nya
material.
–
Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
–
Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning,
förslag till
lösningar,
konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
–
Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med
hjälp av
pneumatik
eller elektronik.
–
Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med
förklarande ord
och
begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala
modeller.
Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och
teknikutvecklingsarbete.
Teknik, människa, samhälle och miljö
–
Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och
sårbarhet.
–
Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har
möjliggjort
vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska
innovationer.
–
Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur
tekniska
lösningar
kan bidra till hållbar utveckling.
–
Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala
aspekter, till
exempel
i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.
–
Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns -yrkesval
och
teknikanvändning.