Skrivet av Magdalena Ribbing 06:00,
13 april 2016 i kategori Allmänt, Måltider
Fråga: Vi bjöd för ett tag sedan några nära
släktingar, på makens sida, på middag. Köttgryta. När vi under tillagningen
provsmakade maten var den första köttbiten seg och vi blev oroliga att maten
blivit misslyckad. Provade en bit till, den var okej. Vi släppte vår oro och
serverade grytan.
Den var i min mening en katastrof. Majoriteten av köttet var så segt att det
knappt gick att tugga sönder, smaken var dock okej. Jag ville beklaga
detta för middagsgästerna, men inte maken. Han menade att det var fel att som
värd beklaga den mat man serverar. Eftersom det var hans släkt fick
han bestämma. Hur gör man en sån här gång?
Svar: Visserligen var det förr
god stil att förminska sin matkonst genom att uschla sig över det man bjöd på,
gästerna skulle inte få veta att man tyckte att man hade lyckats bra med att
laga denna utsökta mat. Men detta var i gamla tider. I övre delen av samhället
beklagade sig inte värdfolket, man hade ju inte tillrett maten själv, det
gjorde tjänstefolket som fick ta skulden i händelse av misslyckande.
I modern tid ska man som värdperson inte uschla sig inför gästerna, alltså
aldrig själv beskärma sig över att maten/drycken inte blev så bra som man
tänkt. Gästerna har inte något val, de måste säga att maten är god och drycken
perfekt oavsett den vidbrända steken och det sura vinet. Nu var det frågan om
segt kött med god smak, inte någon stor katastrof tycker jag. En del
professionella personer menar till och med att det är bättre med lite segare
kött, sådant är bra för tändernas motion.
Men visst kan man in ett sammanhang som det du beskriver, med nära
släktingar, lite lätt bekymrat säga ungefär ”ja, den här grytan var välment men
köttet har inte uppfört sig riktigt som avsett” eller något sådant för att
markera att dessa närstående gäster inte förväntas berömma maten. Annars tiger
man bara lugnt. Det kan vara den bästa utvägen.
Magdalena Ribbing